For english version, click the flag

Det polska bandet Closterkeller har för en tid sedan släppt en engelsk version på sitt album "Graphite" och deras kamp för att komma in på en större marknad har börjat. Jag fick kontakt med frontfiguren och sångaren i bandet, Anja Orthodox, för att få veta lite mer om detta band som jag tror att är en ny bekantskap för rätt många (inklusive mig själv).


Kan du börja med att berätta för de läsare som inte hört Closterkeller hurudan musik ni spelar och lite om bandets historia?
Anja - Closterkeller existerar på den polska scenen sedan 1988. Vi började som ett vanligt underground band och överraskande för oss, så fick vi den ledande rollen i hela vågen av gotisk musik i vårt land och vi fick något av en kommersiell popularitet. Några av våra låtar var populära hits i hela Polen. Jag är stolt över att säga att många år av självförbättring, vår konsekvens och uppriktighet gav oss en väldigt stark position inom den polska rock scenen. Vi blir ibland kallade ett kultband. Unga band spelar våra låtar och sångare lär sig sjunga genom att ta mig som deras modell. Det är verkligen fantastiskt och hemskt trevligt och även föredömligt eftersom jag ser det som ett bevis på att min konst har ett verkligt värde. Och detta värde är väldigt viktigt i mitt skapande. Jag menar bara skapelsen av något som berör publiken och kommer att påverka lyssnarna för en lång tid.
Och vad för slags musik spelar vi? Väldigt eklektisk men begränsat till något jag kallar "dark rock". Det innehåller mycket gothic men även metal. Några av låtarna råkar vara väldigt känsliga ballader, och den andra sidan av Closterkellers musik råkar vara väldigt mörk och aggressiv, speciellt på konserter. En stor del av vår publik är metal fans (speciellt black metal fans - jag tror det är p.g.a. mina åsikter ;-) ).

Er senaste utgivning, "Graphite", är en engelsk version på en äldre utgivning med samma namn som släpptes 1999. Varför valde ni att göra denna version och hur har reaktionerna varit?
Anja - Tja, slutligen så var vi helt enkelt tvungna att spela in en engelsk version av vårt album. Den första orsaken till att göra det var att vi blev inbjudna att spela vid Wave Gotik Treffen - den största gothic festivalen i Europa. Vi skulle skämmas för att visa upp oss utan en "europeisk" version på något av våra album. Och förutom det så hör vi då och då om intresse för vårt band i andra länder. Jag är medveten om att då vi sjunger på polska så kunde vi behandlas som en etnografisk kuriositet men inte allvarligt bemötta som ett rock band. Reaktionerna är självklart olika men definitivt är det de positiva som är de vanligaste. Det gör mig väldigt glad eftersom jag var väldigt nervös då vi tog detta steg att satsa utomlands. Vi blev vana med att vara beundrade och det känns nu konstigt för oss att börja en gång till på en annan plats. Men något håller på att ske! :-)

Jag läste i cd-häftet att det är du som skriver alla texter. Varifrån får du din inspiration och anser du att texterna är en viktig del av musiken? Inverkar naturen på något sätt ditt musikskapande? Jag frågar detta eftersom då jag besökte Polen blev jag verkligen förälskad i de nordöstra delarna av ditt land, det var så vackert!
Anja - Åh, det var trevligt att höra! :-) Och du var varm, eller hur??!! ;-) Polen är ett vackert land jag älskar Polen väldigt mycket. Jag skulle aldrig vilja lämna mitt land. Men du vet, det är inte naturen som inspirerar mig till att skapa. Och det är inte eftersom jag är en stadskvinna och bor i centrala Warszawa. En människa är en inspiration för mig. Hans hjärta och hans själ. Känslor som föds i människor och de ändringar som beror på vad som sker runt omkring dem. Från den stund då jag läste i skolan "Les Temps Retrouve" av Marcel Proust, blev jag galen och förvandlades till honom. Jag började se världen som han gjorde: observerande och mottagande av känslor.
Ja, texterna är en viktig del av Closterkeller. Det är också en av orsakerna till varför jag beslöt så sent att gå ut till den utländska publiken. Mina texter är inte enkla, de fungerar med flertaliga metaforer, kopplingar till litteratur och de är skrivna på ett väldigt rikt sätt. Som tur är så träffade vi Unicornis på vår väg - väldigt kunnig, född anglikansk och även poet. Hans översättningar är genialiska. De är både väldigt exakta och poetiska. Nu är jag inte rädd att Closterkeller på engelska kommer att se ut som ett rakat får. ;-)

På omslagsbilden till "Graphite" och även på ett par av bilderna på dig så finns det ett halsband som liknar en sol (eller något liknande). Har halsbandet någon speciell betydelse eller varför bestämde du att det skulle vara på omslagsbilden?
Anja - Det är den amulett jag fick från ett fans. Den var väldigt viktig för henne och hon gjorde ett stort offer genom att ge mig den. Jag har uppskattat den och från den stunden har jag burit den nästa hela tiden. Den blev en viktig del av mig så den måste bli detta albums ledmotiv. Då jag har den runt halsen känner jag något speciellt. Jag känner mig uppfylld till 100 procent. Jag tror det finns någon form av magi i den.

Varför namnet Closterkeller och varför stavar ni Closter med ett C och inte med ett K, då resten av ordet är på tyska?
Anja - Åh, det var en rolig historia. Då vi letade efter ett namn för bandet så hade vi många förslag men inget passade oss till 100 procent. En gång kom den kille som då var min pojkvän till repetitionen och han sade: "Jag har namnet! Det låg i portgången!" Och det var en flaska Kloserkeller vin. Tom givetvis. Detta ord ser väldigt trevligt ut för oss; jag vet verkligen inte hur det uppfattas av dig. Och sen ändrade jag på den första bokstaven för att ordet skulle se trevligare ut och för att det alltid skulle vara i början av alfabetiska listor. Och detta visade sig vara ett mycket bra steg! :-) Och vad Klosterkeller betyder fick vi först senare reda på :-))) Nu när vi spelar i Tyskland så kan det se lite dumt ut för publiken… men skitsamma, jag tänker inte ändra på namnet.

Det har varit rätt många ändringar i bandets line up genom åren. Någon speciell orsak till det och är du nöjd med bandets nuvarande line up?
Anja - Ja, det har varit ändringar. Men inte nödvändigtvis orsakade av missförstånd. Folk har flyttat, drabbats av sjukdomar, bytt jobb, fått barn o.s.v. Lång historia. Efter albumet "Graphite" blev utgivet så föll mitt äktenskap med Krzysztof - basist och bandet bas för 7 år - samman. Han ville inte längre spela tillsammans med mig. Denna ändring var den mest smärtsamma för mig. Men det är jag som är Closterkellers ledare. Detta band kommer att existera tills jag dör. Jag har alltid lett bandet och bibehållit detta specifika klimat. Och det var även jag som hittade den nya basisten och gitarristen efter krisen 1999. Från den stunden har vi spelat utan ändringar. Vi existerar rätt bra i denna form och materialet för nästa album började existera på egen hand och jag tror nästan omedvetet att det betyder att vi förstår varandra, tror jag.

Jag har förstått att du är bandets frontfigur. Påverkar det på något sätt bandet helhet? Jag menar, finns det t.ex. någon risk att de andra bandmedlemmarna blir lite avundsjuka då du får mest uppmärksamhet?
Anja - De blev vana!:-) Men dessutom så står jag inte i vägen för deras berömmelse… Jag försöker ta det hela på ett lastfullt sätt och jag bryr mig om att de andra personligheterna vid sidan om mig ska bli uppskattade. Det måtte endast hjälpa bandet. Jag säger ofta åt dem att om dom inte vill stanna kvar i min skugga så måste dom stå för något individuellt som drar publikens uppmärksamhet eftersom jag aldrig kommer att veckla ihop mina vingar för att göra dom synliga. Vi borde sträva uppåt, inte neråt, eller hur? Och jag tror att det största problemet de flesta band lider av är bristen av en huvudpersonlighet med en ledares karisma. Så mina kolleger är väldigt glada över att de har en sådan sångare. ;-)))

Ni har en väldigt lång historia som band, men fortfarande är ni inte så kända utanföre Polen. Varför tror du att det är svårt för band från östra Europa (och jag vet att det finns massor med strålande band från dessa länder) att bli kända i de västra delarna?
Anja - Hm, jag vet inte. Vi ska se. Jag tycker fortfarande att musiken sist och slutligen är den samma. Och publikens enda kriterium att underrätta sig om är musiken. Jag försöker representera Closterkeller endast som ett europeiskt band. Sist och slutligen blev referendumet lyckat och med friska tag ska vi börja integrera. ;-)

Om du skulle jämföra de nyare albumen med de äldre, vad tycker du att har förändrats mest i musiken? Något du har ångrat vad gäller bandets historia?
Anja - Jag tycker att det inte finns några större saker som jag önskar att inte skulle ha hänt eller skulle hända. Vi har våra hjärnor till att använda dem så jag tänker före jag handlar. Jag lär mig även från andras misstag. Det är därför jag mycket sällen faller samman. Och vad har förändrats i vår musik? Jag är säker på att med varje album så har musiken blivit mer mogen och konkret. Och med tiden så blev vi mer medvetna om vad det hela handlade om. Closterkellers musik har gått igenom den långa evolutionen från postpunk - coldwave sounds via gothic och metal till mera moderna sounds och klimat. Och även texterna har ändrats. Jag tycker att de är bättre och mer mogna. Men klimatet är uppenbart den samma: sorg, tankfullhet, ibland skrikande smärta och rädsla. Mörker - ibland varmare och ibland isande. För mig är skönheten det viktigaste i musiken. Och jag kämpar för att föra denna skönhet till människorna genom musiken. Denna skönhet berör och ibland sårar med skapar alltid glädje. Och det är mitt mål. Vårt mål.

Vad gör du när du inte spelar i Closterkeller? Kan du kortfattat presentera bandmedlemmarna (och dig själv förståss)?
Anja - Vid sidan av musiken så är jag fascinerad av datorer. Jag har varit fascinerad av dem under 10 år redan så jag är rätt bra på datorer. Jag är kapabel att sätta samman och konfigurera datorer för mig själv eller mina vänner. Jag har t.o.m. arbetat som en service arbetare vid en datafirma i Warszawa under 10 månader (1998). Jag arbetar mycket på Internet och är webmaster på min egen hemsida. Och jag gör min musik på datorn och jag tycker väldigt mycket om att spela keyboard (jag spelar även keyboard på Clostekeller's konserter). Och privat så är jag en ensam moder. Jag har en underbar son - Adam.
Vår keyboard spelare - Rollo har spelat i bandet nästan från första början (med en treårig paus p.g.a. hans hälsoproblem). Han är en datagrafiks designer.
Gitarristen - Freddie håller på att slutföra sina studier vid fakulteten för marknadsföring och administration vid Warszawas universitet.
Nästa två killar från rytmsektionen bor inte i Warszawa utan i Lodz (en storstad nära vår huvudstad).
Gerard - trummis och Pucek - bassist, är professionella musiker. Deras hela liv snurrar kring musik. De spelar väldigt mycket som sessionsmusiker.

Vad är era planer för framtiden? Några kommande konserter och när kan vi vänta oss något nytt material från Closterkeller?
Anja - Efter en lång tid av stagnation så har vi börjat arbeta med några nya saker. Vilken minut som helst så kommer vår första DVD att bli utgiven. Under hösten kommer ett rätt så nytt studioalbum med titeln "Nero" att se dagens ljus. Titeln betyder "Svart" på italienska. Och musiken kommer även att vara så, svart och tung. Därför att det är den färg jag haft i mig på senare tid. Och jag har aldrig haft det tidigare. Ibland är jag t.o.m. rädd att visa all den sanning som finns i mina texter… Om allt blir okej så kommer detta album att bli obeskrivbart.

Och slutligen, en klassisk fråga. Varför korsade kycklingen vägen?
Anja - Kycklingen sprang i sitt försök att fånga ett tindrande hopp i de avtagande strålarna från solen över horisonten. Den springer i flykten från sig själv, från smärtan, rädslan och omedvetenheten om morgondagen. Och den upptäckte inte ens vägen, eftersom om den hade upptäckt vägen så hade kycklingen stannat upp och sett omkring sig före den korsade vägen. Och kanske den bara ville bli lämnad för sig själv???

hmm… Den andra versionen (väldigt Closterkeller version): Åh, åh, åh! Jag vill inte bli sen… ;-)!

Tack för intervjun. De sista orden är dina.
Anja - Och jag tackar dig för din uppmärksamhet och alla de som läser mina ord. Jag önskar att ni alla hittar skönheten och vår era hjärtan uppfyllda. Och att inte elden ska lämna era sinnen! Och vi ses på våra konserter! :-)

Intervju av Janne

 

English version

A while ago the Polish band Closterkeller released an English version on their album "Graphite" and their struggle to get out on a larger market has begun. I got in contact with the front figure and vocalist in the band, Anja Orthodox, to get to know a little bit more about the this band, which I think is a new acquaintance for quite many (including myself).


Could you first tell the readers that haven't heard Closterkeller what kind of music you play and a little bit of the bands history?
Anja - Closterkeller exists on Polish scene from 1988. We started as a usual underground band and surprisingly for us, one moment we became a headliner of the whole flow of gothic music in our country and we gained a kind of commercial popularity. Some of our songs were popular hits in whole Poland. I am proud to say that many years of self-improvement, our consequence and sincerity gave us a very strong position on Polish rock scene. We are sometimes called as a "cult" band. Young bands play our songs and vocalists learn to sing by taking me as their model. It is really fantastic and awfully nice and exemplary as well because I treat it as a proof that my art has its real value. And this value is most important in my creation. I just mean the creation of something that moves the audience and will affect the listeners for long time.
And what kind of music do we play? Very eclectic but limited to something I call "dark rock". There is a lot of gothic in this but also metal. Some songs happen to be very delicate ballads, and on the other side the music of Closterkeller happens to be very dark and aggressive, especially on the concerts. A large part of our audience are metal fans (especially black metal ones - I think it's because of my opinions ;-) ).

Your latest release, "Graphite", is an English version of your previous release with the same name, which was released in 1999. Why did you choose to do this version and how has the reaction been?
Anja - Well, in the end we just had to record an English version of our album. First reason to do it was that we were invited to play AT the Wave Gotik Treffen - the biggest gothic festival in Europe. We would be ashamed to show ourselves there without an "European" version of any of our albums. And besides from that, time to time we heard about the interest in our band in other countries. I am aware that when singing in Polish we could be treated as an ethnographic curiosity but not a seriously treated as a rock band. Reactions are obviously different but definitely those positive ones are most common. That makes me very happy because I was very nervous when doing this step of going abroad. We got used to being adored and it is now strange for us to start once more in any other place. But something goes on! :-)

I read in the booklet that it's you who writes all the lyrics. Where do you get your inspiration and do consider the lyrics to be an important part of the music? Does the nature affect you in any way regarding the creation of music? I ask this because when I visited Poland I really fell in love with the northeastern parts of your country, it was so beautiful!
Anja - Oh, it is so nice to hear it! :-) And you were warm, wasn't you??!! ;-) Poland is a beautiful country and I love Poland very much. I wouldn't ever like to leave my country. But you know it is not the nature that inspires me to create. And it is not because of the fact I am a townswoman and live in the center of Warsaw. A human is an inspiration for me. His heart and his soul. Feelings that are born in humans and the changes that depend on what is happening around them. From the moment I read in my high school "Les Temps Retrouve" by Marcel Proust I became crazy and I have changed into him. I started to see the world the way he did it: observing and receiving feelings.
Yes, the lyrics are a very important part of Closterkeller. This also was one of the reasons I decided so late to go out to the foreign audience. My lyrics are not simple, they work on numerous metaphors, connections with literature and they are written in a very rich way. Fortunately we met Unicornis on our way - very skilled born anglicist and a poet as well. His translations are genius. They are both very exact and poetic. Now I am not afraid that Closterkeller in English would look like a shaved sheep. ;-)

On the front cover of "Graphite" and also on a few of the pictures of you there is a necklace that looks like a sun (or something like that). Does the necklace have a special meaning or why did you decide that it would be on the front cover?
Anja - This is the amulet I got once from a fan. It was something very important to her and she made a great devotion by giving me this. I have appreciated it and from that moment on I have been wearing it almost all the time. It became a very important part of me so it had to become a leitmotiv of this album. When I have it on my neck I feel something special. I feel fulfilled in 100 percent. There is a kind of magic in it I think.

Why the name Closterkeller and why do you spell the Closter with a C and not with a K, when the rest of the word is in German?
Anja - Oh, it was a funny story. When we were looking for a name for the band we had a lot of propositions but none suited us to 100 percent. And once the guy who was then my boyfriend came to the rehearsal and he said: "I have the name! It was lying in the house gate!" And that was the bottle of the wine Klosterkeller. Empty of course. This word looks to us very nice; I really do not know how it is percept by you. And then I changed the first letter to make it look nicer and to be in any case at the beginning of any alphabetical list. And this proved to be a very good step! :-) And what Klosterkeller means we found out later. :-))) Now when we play in Germany it may look a little bit stupid for the audience… But nevermind. I won't change the name.

There have been quite many changes in the line up during the years. Any special reason for that and are you happy with the current line up?
Anja - Well, yes there were changes. But not necessary caused by misunderstandings. People moved, suffered from illnesses, changed their job, had children etc. Long story. After the album "Graphite" had been released my marriage with Krzysztof - a bassist and the base of the band for 7 years - has fallen apart. He didn't want to play with me anymore. This change was the most painful one to me. But it's I who is the leader of Closterkeller. This band will exist until I die. I have always leaded it and maintained this specific climate. And it was also I who found the new bassist and guitarist after the crisis in 1999. From that moment on we have been playing without any changes. We exist quite well in this shape and the material for the new album started to come into existence itself and I think almost unwittingly that means that we understand one another, I think.

I've understood that you are the front figure in the band. Does that affect in any way the band as whole? I mean, are there for example any risk that the other members in the band get a little bit jealous when you get the most attention?
Anja - They got used!:-) But besides, I do not stand in their way to fame… I am trying to take it all in a vice way and I really care of the other personalities besides me to be appreciated. It may only help the band. I am telling them very often that if they don't want to stay in my shadow they have to represent something individual that will draw the attention of the audience because I will never fold my wings to make them visible. We should go up not down, shouldn't we? And I think that the biggest problem that most of the bands suffers from is the lack of the main personality with the charisma as a leader. So my colleagues are really happy that they have such a vocalist. ;-)))

You have a really long history as a band, but yet you aren't that well known outside of Poland. Why do you think it's hard for bands from Eastern Europe (and I know that there are lost of great bands from these countries) to get really known in the Western parts?
Anja - Well, I don't know. We will see. I still think that the music is after all the one. And it is only music that is the criterion for the audience to apprise. I am trying to represent Closterkeller just as a European band. After all the referendum went successfully and we hale to start to integrate. ;-)

If you would compare the newer albums with the older ones, what do you think has changed the most in the music? Anything you have regretted when it comes to the bands history?
Anja - Well, I think there are no big things I wish they wouldn't or would happen. We have our brains to use them so I think before I do something. I learn also from somebody else's mistakes. That's why I crumble very rarely. And what had changed in our music? Well, I am sure that with every album it became more mature and concrete. As the time went by, we became more aware what it is really about. The music of Closterkeller itself went through the long evolution from postpunk - coldwave sounds via gothic and metal to more modern sounds and climates. And the texts changes as well. I think they are now better and more mature. But the climate obviously stays the same: sadness, thoughtfulness, sometimes screaming pain and fear. Darkness - sometimes warmer and sometimes freezing. For me the beauty is the most important in music. And I struggle to bring this beauty to people in my music. The beauty moves and sometimes hurts but it always make happy. And this is my goal. Our goal.

What are you doing when not playing in Closterkeller? Could you briefly present the members (and yourself of course) in the band?
Anja - Besides music I am fascinated with computers. I have been fascinated with them for 10 years already so I am pretty good at computers. I am able to compound and configure computers for me or for my friends. I have even worked as a service worker in a computer firm in Warsaw for 10 months (1998). I work a lot in the Internet and I am the webmaster of my own website. And I make my music on the computer and I like very much playing on keyboard (on the concerts with Closterkeller I play keyboards as well). And in private I am a lonely mother. I have my wonderful son - Adam.
Our keyboard player - Rollo plays in the band almost from the beginning (with the 3 years break because of his health problems). He is a computer graphic designer.
The guitarist - Freddie finishes his studies at the Faculty of Marketing and Administration of Warsaw University.
Two next guys from the rhythm section do not live in Warsaw but in Lodz (a big city near our capital city).
Gerard - a drummer and Pucek - a bassist are professed musicians. Their whole life turns all around music. They play a lot as session musicians.

What are your plans for the future? Any upcoming gigs and when can we expect some new material from Closterkeller?
Anja - After the time of a long stagnation we started to work on some new things. Any minute our first DVD is going to be released. And in the autumn a quite new studio album titled "Nero" will see the daylight. This title means "Black" in Italian. And the music also will be this way: black and heavy. Because that's the color I have recently had in me. As I have never had it before. Sometimes I am even afraid to show all the truth in my lyrics… If everything will be ok this album will be indescribable.

And finally, a classical question. Why did the chicken cross the road?
Anja - The chicken run trying to catch a sparkling hope in the distracted rays of the sun over the horizon. It runs in the escape from itself, from the pain, fear and unconsciousness of tomorrow. And it didn't even notice the road, because if it would notice the road the chicken would stop and would look around itself before crossing. And maybe it just wanted to be left alone???

hmm... The second version (very Closterkeller version): Oh, oh, oh! I don't want to be late… ;-)!

Thank you for the interview. The final words are yours.
Anja - And I thank you for attention of yours and all those who read my words. I wish you all the beauty found and fulfilled hearts of yours. And the fire not to leave your minds! And see you on concerts! :-)


Interview by Janne

Startpage:
Interviews: