For english version, click the flag

We’re respectable citizens 90% of the time, honest...

--

Det Nordirländska heavy metal bandet Honey For Christ bjöd mig på en verkligt positiv överraskning med sitt mörka och stundvis nästan melankoliska sound på deras Mcd “The Darkest Pinnacle Of Light”, en utgivning som idag är en god bit över ett år gammal. Därmed var det extra trevligt då bandets sångare och gitarrist, Andy Clarke gick med på att göra en intervju och stilla min nyfikenhet kring bandet och dess senaste utgivning.

Hej Andy! Rätt så lång tid har gått sedan ni släppte er Mcd “The Darkest Pinnacle Of Light”, så hur har reaktionerna från fans och media varit hittills? Är du personligen nöjd med utgivningen nu när du blickar tillbaka på den?
Andy – Ja, det är över ett år sedan nu. Reaktionerna har varit strålande, fansen gillar verkligen materialet och “The Final Transition” har blivit vår bästa livelåt, den blir alltid väl mottagen. Media har också varit väldigt positiva. Jag skulle dock inte säga att det har blivit 100% uppskattat av alla!! Några tidningar gillar det verkligen på det sätt vi ser på musiken, som ärlig heavy metal med mörka undertoner, medan andra inte kan komma över sångstilen. Detta är helt okej för mig. Jag är mest nöjd över fansens reaktioner rörande sången. Vår förra sångare var mer eller mindre unik, så jag är mycket glad över att fansen har godkänt denna förändring.
Då jag blickar tillbaka på utgivningen så är jag fortfarande väldigt nöjd över den. Mcd:n var en fullständigt hemmagjord skapelse som jag är mycket stolt över. Produktionen kommer då och då upp på tal och ja, jag kan höra partier som inte blev som jag hade hoppats, men generellt sett så älskar jag den.

Jag har förstått att utgivningen är er hittills mörkaste, men har denna förändring av ert sound något att göra med den omfattande line up förändring som ni genomgick år 2005 då er nu ex-sångare Jason Hendry lämnade bandet eller är det helt enkelt den naturliga utvecklingen i bandet som ligger bakom detta aningen mörkare sound? Är detta ett sound ni nu kommer att bibehålla?
Andy – Jag tycker den mörka udden har alltid varit närvarande i HFC, men den har definitivt utvecklats sedan Jason lämnade bandet. Jag tycker att min röst, även om den liknar Jason's, är tillräckligt olik för att förse den udd bandet behövde när den mörkare sidan av musiken skulle förmedlas. Att Jason lämnade bandet hade givetvis en inverkan på oss alla och det kändes inte alls positivt vid den stunden, vilket kan ha förhöjt känslan i musiken. Jag tror det mörka soundet kommer alltid att vara en del av det nya materialet, men det behöver egentligen inte hänvisa till tempot i musiken. Vårt senaste spår är i jämförelse väldigt snabbt, men fortfarande lika mörkt.

My Dying Bride är ett band som i olika sammanhang verkar dyka upp rätt ofta på er hemsida, så jag antar att detta är en av de stora influenserna för er? Har deras musik även haft en inverkan på den riktning er musik har tagit?
Andy – Personligen är jag ett mycket stort fan av bandet, men det gäller endast mig! Trummisen Chris och basisten Paul gillar bandet, men skulle inte alls lyssna på dom i samma utsträckning som jag, om ens överhuvudtaget! Det är en stor influens för mig och ärligt talat gäller det mer för gitarrslingor än sångstil. Aaron har sin egen stil som jag inte tror någon annan klarar av. De dystra gitarrerna och melodierna uppblandat med ett mer death metal sound är något jag verkligen gillar. Jag antar att jag har mer kontroll över sångstilen och vad det sjungs till nu när Jason har lämnat bandet. Jason var aldrig speciellt intresserad av att sjunga till tyngre riff, han gillade rena gitarrer, eller öppna ackord. Så jag tycker att bandet inte längre är lika begränsat. Jag tror det har varit vår största utveckling.

Jag tycker du har gjort ett riktigt bra jobb med att ta över som sångare i bandet, men hur svårt var det att bli van med att spela gitarr och sjunga på samma sång och har du några tidigare erfarenheter av att vara sångare i ett band? Övervägde ni någonsin att rekrytera en ny medlem till rollen som sångare?
Andy – Tack så hemskt mycket! Ärligt talat så spelade jag gitarr och sjöng många år sedan (runt 8 eller något åt det hållet), så jag antar att det handlade mer om att försöka komma ihåg hur man gjorde det. Det finns stunder när det blir kämpigt och jag måste snegla ner på min flying vee nu och då, men detta tror jag alla gitarrister/sångare är skyldiga till. Nya medlemmar var en omöjlighet. Jag kommer ihåg att det togs upp då, men Jason kunde enligt mig inte ersättas och att jag gjorde det var mer en sidoförflyttning inom bandet, så att i själva verket blev han inte ersatt. Detta plus det faktum att vi skulle ha fått en klon, något vi verkligen inte ville ha.

Hur är låtskrivningsuppgifterna fördelade inom bandet och hur föds en typisk Honey For Christ låt? Vilken del finner ni det svårare att skriva, texterna eller musiken?
Andy – Det är en smärtsam process. Vår bakkatalog över de senaste 8 åren säger egentligen allt, vi är rätt långsamma! Vi arbetar alla, några har barn o.s.v., så det finns tyvärr många hinder vad gäller tid för bandet, men det är alltid kvalitet över kvantitet! Låtarna är fullt ut samarbeten. Normalt har jag ett par riff som fungerar tillsammans, Paul skriver allt sitt material för basen helt självständigt från gitarrslingorna, något som kan vara förvirrande!! Chris öppnar normalt munnen när han vi ändra timingen och dylikt. Vi skriver all musik utan att tänka på sången, eftersom jag är till själen en gitarrist, vilket innebär att det tar ett tag att få en sångslinga jag är nöjd med. Normalt spelar vi det nya materialet live ungefär en månad innan jag är helt nöjd med vad jag gjort.

Vad jag förstått så har ni producerat ”The Darkest Pinnacle Of Light” själva, men var detta ett medvetet val eller något ni var tvungna att göra på grund av brist på finansiellt stöd? Hur mycket erfarenhet har ni av musikproducering och har ni er egen hemmastudio? Berätta gärna lite om inspelningssessionerna.
Andy – Jag skulle verkligen vilja säga att vi ville göra så, men det hela handlade i slutändan om pengar, som alltid! Jag hade ingen erfarenhet av inspelning eller produktion, men jag har en nära vän som har en studio, så jag förlitade mig väldigt mycket på hans råd och han hjälpte till väldigt mycket vid mastrandet av skivan.
I praktiken har jag min egen hemmastudio, men den är rätt portabel och det tillät oss att ta med allting till vår replokal, vilket var väldigt praktiskt. Plus att ljudet var betydligt bättre då vår replokal är väl ljudisolerad, vilket ger ett bra och tight sound.
Inspelningsessionerna var riktigt kula, ibland smärtsamma, men trots allt kula. Det var endast jag som förstod fullt ut hårdvaran och programmen, så alltid när något ”misskötte sig” så låg det på mina axlar att fixa det, vilket var väldigt frustrerande eftersom de andra killarna mer eller mindre såg på mig med blicken ”vad hände? - Andy, fixa det!!” Jag är hur som helst ett kontrollfreak, så jag antar att det är allt mitt fel! Jag tror jag kände av pressen. Jag var verkligt oroad över det faktum att jag var så inne i inspelningarna att jag inte skulle göra de andra killarna rättvisa, men vi mixande självklart allt material som en grupp och tog bort mängder med versioner. Det blev inte klart innan vi var alla nöjda, eller så nöjda vi kunde bli!!

Jag är lite konfunderad över er relation till Rundown Records, men om jag inte är helt ute och cyklar så är du även en av ägarna till skivbolaget? Hur uppstod skivbolaget och vad är dina visioner med det?
Andy – Jepp, skivbolaget är mitt och min brors. Det är ett familjeföretag, ett väldigt tight gäng, så jävlas inte med RDR om ni inte vill ha era knäskålar som askfat!! Jag basunerar inte direkt ut relationen då det är ibland bättre för bandet att synas som om det är signerat. Det startade helt enkelt för att hjälpa utgivningen av ”The Darkest Pinnacle Of Light”. Jag ville i grund och botten ha ett distributionskontrakt, men det kan man inte få om inte ens produkt uppfyller vissa kriterier, dvs. streckkod, katalognummer och en förseglad CD. Så vi behövde ett kontrakt, vilket vi inte hade. Så jag tänkte, fan ta dem, jag startar mitt eget jävla skivbolag. Så gjorde jag även och i själva verket skapade min egen distribution med hjälp av amazon.co.uk och cdbaby.com. Det var det inledande skedet, och efter det blev jag lite förvirrad och använde min studio och skivbolagskontakter till att hjälpa unga lokala band till rampljuset, något jag just nu håller på att göra en nybedömning kring. Jag har en ny person som är påväg att ansluta sig till skivbolaget som tidigare har arbetat med ett annat skivbolag, så jag ser fram emot att fråga ut honom! Håll ögonen på RDR, det kommer att ske stora förändringar!

Ni verkar vara ett väldigt aktivt live band med många spelningar, speciellt i Irland, så jag antar att ni tycker om att spela live? Vad kan folk vänta sig av era spelningar och vilken spelning har varit den mest ihågkomliga hittills?
Andy – Ja, vi hade något av en paus på grund av att Jason blev desillusionerad rörande bandet, så efter att han stack så tänkte vi att helvete, nu kan vi spela live igen och när vi själva vill!!!! Jag älskar att spela live, jag älskar det mer än någonting annat. För mig är just detta hela poängen med att spela i ett heavy metal band. Jag vet att vissa band är bättre på skiva, men för oss är det tvärtom. Vi är till själen metalheads och vi har hållit på över 8 år, så vi har inga illusioner kring vad man kan vänta sig från en publik. Man måste förtjäna publikens uppmärksamhet, om de ignorerar dig så är det för att du låter dem göra det. Därför kan du alltid vänta dig ett brutalt framförande från oss. Mycket svett, head bangande och horntecken!! =)

På er myspace sida har ni en rätt mystisk intervju med en journalist som verkar vara besatt av frågor rörande satanism och den ”onda” heavy metallen, något som fick mig att tänka på all moralpanik och ”rädslan för den förtappade ungdomen som förirrar sig till den hemska världen av satanism genom ond rock musik” som har hemsökt metal enda sedan Black Sabbath's och Alice Cooper's dagar, men åtminstone jag trodde att detta var idag mer eller mindre dött och begravet. Blev du överraskad över att denna fråga togs upp och att just ni var målet och inte något black metal band som åtminstone vore lite mer logiskt?
Andy – Ja, jag blev riktigt road av det! Det kom från en festival i Irland där vi spelade tillsammans med Devildriver. Det var mer eller mindre den första av sitt slag i Nordirland så festivalen lockade mängder med media. Därför var även varje kristen fundamentalist där för att fördöma hela showen. BBC ringde mig och frågade om jag var villig att träffas för en intervju och ”försvara” mig själv! Det var riktigt kul. Han höll på och berättade åt mig att jag inte såg ond ut etc. och att jag inte hade några tatueringar och var inte skrämmande, undertiden som jag var hej, jag vet, jag älskar helt enkelt att spela heavy metal, vad är problemet? Jag tror inte dessa saker någonsin kommer att försvinna, det är något som kommer att hemsöka heavy metal i all oändlighet. Personligen gillar jag det, då det får mig att känna mig som då jag var en unge, fullständigt mörk och mystisk, förbjuden. Heavy metal har på ett sätt blivit mer öppen på grund av MVT, emo etc.
Jag är inte helt säker på varför bli blev måltavlan, killen sade att vi var det enda band som skulle uppträda som han kunde hitta på Internet. Finns inte alltför många träffar då man söker på ”Honey For Christ” på en sökmaskin!! Vi nådde även lokaltidningarna, med bild och allt och en ”talk back chat show”!! Det var helt galet, men utmärkt publicitet dock.

Glasstrut-incidenten är en av de roligaste fylle- och galna rock'n'roll historier jag hört på mycket länge och jag antar att ni har fått rätt många frågor om det efteråt, men var detta något som mer eller mindre kunde väntas inträffa vid något skede eftersom ni normalt är galna rockare eller är ni normalt en mycket mer lugn och organiserad trupp? Hur mycket av en rock'n'roll livsstil har ni, har några TV-apparater flugit ut genom hotellfönstren?
Andy – Hahaha, jag älskar den där lilla historien! (Ni borde verkligen kolla in den på bandets hemsida, den är sjukt rolig. Red.) Den följer alltid med HFC manskapet. Jag är rädd för att vi älskar vår alkohol!! Vi är inte inne på droger dock, men vi uppskattar verkligen en stund av seriöst supande! (dock försökte vi sniffa whiskey denna helg, gör aldrig det – det gör att man börjar blöda näsblod!!).
Vi går inte ut för att vara ”galna”, det är snarare väldigt opportunistiskt än medvetet. Jag kan inte se mig själv slänga ut en TV genom ett fönster bara för sakens skull, utan det är mer för humorn i det hela och inte i förstörande ändamål. Jag vill se oss ha en rock'n'roll livstil när vi är på turné, men vi har alla jobb etc. så galenskaperna är normalt begränsade till helger och turnerande. Vi är respektabla medborgare 90% av tiden, helt ärligt.....

Vad är era planer inför framtiden rörande Honey For Christ? Några kommande spelningar och när kan vi vänta oss att något nytt material kommer att släppas?
Andy – Fortsätta rocka loss antar jag. En mindre irländsk turné i mars med Crowning Glory, ett stålande metal band från Storbritannien. Därefter ett par isolerade spelningar i Irland. Vi ska göra en 2 veckor lång turné senare detta år, antingen i Europa i augusti eller i Storbritannien i oktober. Vi har inte beslutat om vilket än, vi väntar på att våra promoters ska reda upp vissa saker först. Tyvärr har vi inte råd med båda!
Vad gäller nytt material så skulle jag säga ytterligare ett år. Vi har 3 nya låtar, av vilka 2 har blivit spelade live och verkar gå hem riktigt väl. Det finns snack om att skivbolaget kommer att släppa en 7” i begränsad upplaga, men inget har blivit bekräftat än. Den nya Rundown Records killen är väldigt inne på idén. Igen finansiella begränsningar, men ”The Don”, som han är känd som, är väldigt bra på att övertala!!

Och slutligen, en klassisk fråga. Varför korsade kycklingen vägen?
Andy – Den sprang ifrån HFC som jagade kycklingen ner längs vägen med en 6 fot hög gigantisk glasstrut!

Tack Andy för att du tog dig tiden att svara på intervjun. De sista orden är dina.
Andy – Tack så hemskt mycket för intervjun, vi uppskattar verkligen ditt stöd. Berätta åt alla dina läsare att de ska komma och besöka oss och ta kontakt med bandet, allt handlar om heavy metal!
http://www.honeyforchrist.com
100% RAW, HEAVY FUCKING METAL!!!

 

Intervju av Janne


English version


 

We’re respectable citizens 90% of the time, honest…

--

The Northen Irish heavy metal band Honey For Christ gave me a really positive surprise with their dark and at times even somewhat melancholic sound on their Mcd “The Darkest Pinnacle Of Light”, a release that's soon two years old. Therefore it was extra nice that the bands vocalist and guitarist, Andy Clarke agreed to do an interview and put to rest some of my curiosity around the band and the lastest release.

Hi Andy! Quite some time has passed since you released your Mcd "The Darkest Pinnacle Of Light", so how has the reactions from fans and media been so far? Are you personally pleased with the release now when looking back at it?
Andy – Yeah, been over a year now. The reactions have been great, the fans are really into it, “The Final Transition” has become our best live track, really goes down well. The media has been really positive too. I wouldn’t say it’s been 100% appreciated by everyone though!! Some mags really get into it the way we see it, honest heavy metal with dark undertones, but others can’t get past the vocal style. This works for me. I’m most pleased as to the reactions to the vocals by fans. Our previous singer was one in a million so I’m thrilled that fans have embraced the change.
Looking back I’m still really pleased about it. It was a completely home grown affair which I am really proud of. The production issue creeps up from time to time, and yes I can hear parts that don’t come across as well as I’d hoped, but overall I love it.

I've understood that the release is the darkest one yet, but has this change of sound something to do with the major line up change you experienced in 2005 when your ex-vocalist Jason Hendry left the band or is it just the natural evolution of the band that lies behind the somewhat darker sound? Is this a sound that you will now stick to?
Andy – I think the dark edge has always been present in HFC, but has certainly evolved since Jason left. I think my voice, although similar to Jasons, is different enough to provide the edge the band needed when conveying the darker side of the music. Jason leaving obviously had an effect on all of us, and it didn’t feel positive at the time, which may have added to the feel of the music. I think the dark sound is always going to be part of the new tunes, but that doesn’t necessarily refer to the speed of the music. Our latest track is very fast in comparison, but still as dark.

My Dying Bride is a band that seems to pop up quite a lot on your homepage in various contexts, so I guess this is one of the great influences for you? Have their music also had an impact on the way your own sound has evolved?
Andy – Personally I’m a massive fan of the band, although it is restricted to me! The drummer Chris and bassist Paul like the band but wouldn’t listen to them anywhere near as much as I do, if at all! It is a great influence on me, moreso from guitar lines rather than vocals to be honest. Aaron has his own style that I don’t think anyone else could pull off. The sombre guitars and melody mixed with a more death metal sound is something I’m really into. I guess since Jason left I have more control over the sound of the vocals and what is sang over. Jason was never fussed on singing over heavier riffs, he liked clean guitar, or open chords. So I think now the band isn’t as constricted. I think that’s been our biggest evolution.

I think you have done a really good job in taking over the vocal duties in the band, but how hard was it to get used to playing the guitar and singing simultaneously and have you previous experiences as a vocalist in a band? Did you ever consider recruiting some new member as the bands vocalist?
Andy – Thanks very much! To be honest I used to sing and play guitar years ago (about 8 or so) so I guess it was more of remembering how to do it. There are moments where I struggle and have to glance down at the flying vee from time to time, but I think all guitar/vocalists are guilty of this. New members was never going to happen. I remember it was brought up at the time, but Jason couldn’t be replaced as far as I was concerned and me doing it was more like a side-ways move within the band, and he wasn’t actually replaced. Plus the fact we would have ended up with a clone, which I really didn’t want.

How is the song writing duties divided within the band and how does a typical Honey For Christ song get born? What part do you find more difficult to write, the lyrics or the music?
Andy – It’s a painful process. Our back catalogue over 8 years kinda says it all, we’re a bit slow! We all work, some have children etc so there are a lot of time constraints on the band which is a shame, but it’s always quality over quantity! The songs are a complete collaboration. Usually I have a few riffs that work together, Paul writes all his own bass stuff completely independent from the guitar line, which can be confusing!! Chris usually pipes up when he wants to change the timing etc. The lyrics is still a relatively new task for me. I do enjoy it, but I find the melodies hard to write sometimes. We write all the music without thinking about the vocals, cause I’m a guitar player at heart, so it takes me a while getting a vocal line I’m happy with. It usually take about a month of playing the new stuff live before I’m really content with what I’ve done.

From what I've understood you have produced "The Darkest Pinnacle Of Light" yourselves, but was this a concious decision or something that you had to do due to lack of financial support? How much experience do you have with producing music and do you have your own home studio? Please tell me a bit about the recording sessions.
Andy – I would love to say we wanted that way, but it really was down to money, as always! I had no experience in recording or production, but I have a close friend who has a studio, so I relied really heavily on him for advice, he really helped with the mastering of the CD.
In effect I have my own home studio, but it’s quite portable so this enabled us to bring everything to our rehearsal space which was handy. Plus the sound was better as our practice room is well padded which gives a good tight sound.
The recording sessions were great fun, painful at times, but fun nonetheless. It was only me that fully understood the hardware and programs so when something “misbehaved” I was on my own to fix it, which was really frustrating, as the other guys kinda looked at me and were like, “what happened? – Andy, fix it!!” I’m a control freak anyway, so I suppose it’s all my fault! I think I did feel the pressure. I was really concerned that I was so close to the recording that I wouldn’t do the other guys justice, but we obviously mixed the whole thing as a group and took away numerous versions. It wasn’t finished until we were all happy, or as happy as we could be!!

I'm a bit confused regarding your relation to Rundown Records, but if I'm not mistaken you're also one of the owners of the label? How did the label get started and what are your visions with it?
Andy – Yip, the labels is mine and my brothers. It’s a family run thing, very close knit, don’t fuck with RDR or it’s kneecaps for ash trays!! I don’t really broadcast the relationship as it’s more beneficial to the band to be displayed as on a label sometimes. It got started purely and simple to help the release of “The Darkest Pinnacle of Light.” Basically I wanted a distribution deal, that can’t happen unless your product adheres to certain criteria, i.e. a bar code, a catolgue number and sealed CD. So we needed a deal. We didn’t have one. So I thought fuck ‘em I’ll make my own bloody label. So I did and effectively made my own distribution with the help of amazon.co.uk and cdbaby.com. That was initially, I kinda got a bit confused after that and used my studio and label contacts to help bring local young bands to the forefront, but I’m re-assessing that at the minute. I have another party coming aboard who has worked on a previous label, so I’m looking forward to picking his brain! Keep your eyes on RDR, there are gonna be BIG changes!

You seem to be a very active live band with a lot of shows in especially Ireland, so I guess you really enjoy performing live? What can people expect from your shows and what has been the most memorable show yet?
Andy – Yeah, we kinda had a break due to Jason’s disillusionment with the band, so once he left we were like, fuck – we can gig again, when we want!!!! I love playing live, I love it more than anything. To me it’s what being in a heavy metal band is all about, I know certain bands are better on Cd, but we are much the reverse. We are heartfelt metalheads, we have been doing this for over 8 years, so we are under no illusions as to what to expect from a crowd. You have to earn the crowds attention, if they ignore you, it’s cause you let them, so you can always expect a vicious performance from us. A lot of sweat, head banging and devil signs!! =)

On your myspace page you have a quite weird interview with a journalist that seems to be obsessed with questions about satanism and the "evilness" of heavy metal, which made me think of all the moral panic and the "fear of the damned youth that gets lost in the terrible world of satanism through evil rock music" that has haunted metal since the days of Black Sabbath and Alice Cooper, but at least I thought that this was nowadays more or less dead and buried. Were you surprised that this issue was brought up and that you where the target, and not some black metal band that at least would have been a bit more logical?
Andy – Yeah, really amused me that! It came from a festival in Ireland we were playing with Devildriver. Bascially it was the first of it’s kind in Northern Ireland so it attraced a lot of media. Therefore every bible basher was there too condemning the whole show. The BBC phoned me up and asked could I meet for an interview and “defend” myself! Was really funny. He was telling me I didn’t look evil etc. and I didn’t have tattoos and wasn’t scary, I was like yeah, I know, I just love playing heavy metal, what’s the problem here? I don’t think these things ever go away, its something that will haunt heavy metal for eternity, personally I liked it, it made it feel like it did when I was a kid, all dark and mysterious, forbidden. Heavy metal has kinda become more open due to MTV, emo etc.
I’m not quite sure why we were targeted, the guy said we were the only band on the bill he could find on the internet, not too many hits when you type “Honey For Christ” into a search engine!! We also made the local papers, photos and all, and a talk back chat show!! Was fucking mad, great publicity though.

The ice-cream cone incident is one of the funnier drunk and crazy rock'n'roll stories that I've heard in a long time and I guess you have received quite a lot of questions about it after the event, but was this something that more or less was expected to happen at some point due to you guys normally being crazy rockers or are you normally a much calmer and organized bunch? How much of a rock'n'roll lifestyle do you have, any TV's being thrown out from hotell windows?
Andy – Hahaha, I love that wee tale! (You should really check it out at the bands webpage, it's hilarious. Ed.) It’s always brewing with the HFC crew. We love our alcohol I’m afraid!! Not too into the drugs thing, but we really enjoy a good drinking session! (although we were attempting to snort whiskey at the weekend, don’t ever do that – it makes your nose bleed!!).
We don’t go out of our way to be “crazy,” it’s very opportunistic rather than deliberate. Can’t see myself throwing a telly out of a window just for the sake of it, it’s more for the fun of it, rather than destruction based. I like to think we have a rock n’ roll lifestyle when on the road, but we all have jobs etc. so the madness is usually restricted to weekends and touring! We’re respectable citizens 90% of the time, honest……

What are your plans for the future regarding Honey For Christ? Any upcoming gigs and when can we expect some new material to be released?
Andy – Keep rocking in the free world I guess. A small Irish tour in March with Crowning Glory, an excellent UK metal band. Then a few isolated gigs in Ireland. We are doing a 2 week tour later in the year, either Europe in August or UK in October. We haven’t decided which yet, waiting on promoters getting things sorted. Unfortunately we can’t afford both!
New material, another year yet I’d say. We have 3 new tracks, 2 of which have been played live and seem to go down really well. There’s talk of the label putting out a 7” limited edition, but nothing’s been confirmed yet. This new Rundown Records guy is pretty keen on that idea. Again financial constraints, but “The Don” as he’s known is pretty persuasive!!

And finally, a classic question. Why did the chicken cross the road?
Andy – It was running away from HFC who were chasing it down the road with a 6 foot tall giant ice-cream cone!

Thank you Andy for taking the time to answer the interview. The final words are yours.
Andy – Thank you so much for the interview, we really appreciate your support. Tell all your readers to come visit and get in touch with the band, it’s all about the heavy metal!
http://www.honeyforchrist.com
100% RAW, HEAVY FUCKING METAL!!!

Interview by Janne